Det är nu den stora ångesten rullar in

Det är 3-0 i matcher. Dörren till SHL är uppslagen på vid gavel. Ett kvarts sekels väntan kan vara över i kväll.Det borde vara tid för virvlande glädje. Men det är precis tvärtom.Det är nu den stora ångesten rullar in. omas PetterssonLäs fler krönikor av Tomas PetterssonLåt oss först avliva en myt.Nej, sportjournalister är inte opartiska.Alla har vi känslomässiga kopplingar till olika lag. Alla har vi våra favoriter. Och jag är verkligen inget undantag.Ända sedan jag för första gången fick se den finländaren Esa Tikkanen härja runt på isen skrikandes på sin märkliga ”tikkanese” har jag haft ett gott öga till Edmonton i NHL. Ända sedan jag första gången såg Matthew Le Tissier dundra in en frispark från 30 meter har Southampton varit laget i England jag följt lite extra.Men så finns det en dimension till.Den där klubben du levt med vid din sida genom livet. Som formade dig vid din uppväxt. Som redan då tog ett grepp om din innersta själ – och aldrig kommer att släppa taget.Säg hej till Björklöven.Där under 80-talet hemma i Umeå var Tore Ökvist min husgud. Jag ville flyga fram lika lätt som Matti Pauna (gick inte), få till samma lockiga frilla som ”Bullen” Hägglund (gick verkligen inte), vara lika skräckinjagande som Rolf Berglund (kom inte ens nära) och röka lika avslappnat som Lasse Karlsson (gick ganska bra, faktiskt).Löven var mi