Löven-värvningen om psykologen och tabut: “Då är det omöjligt”

Ett träningspass på lite över två timmar har avverkats när intervjun inleds.

– Jag är i Winnipeg just nu, en riktig hockeystad. Det är fantastiskt här. Idag har det blivit styrketräning och ett pass på is, säger Lövens forwardsvärvning.

Låter nice, först måste jag fråga: Jag såg att du delade ett inlägg om Hurricanes Stanley Cup-seger på Instagram. Är du Hurricanes-fan?

– En av mina närmaste polare är Seth Jarvis, så jag hejar på honom. Vilken resa han gjort, helt sjukt.

Berätta om er vänskap.

– Den började när vi spelade midgethockey ihop, ett och ett halvt, två år tillsammans. Sedan har vi kört somrarna ihop ända sedan dess, på ett program här i Winnipeg som heter The Rink. Jag har känt honom i många år – en grymt bra kille. Det var känslosamt att se det hända. Allas dröm är att vinna en Stanley Cup, och att se en av sina närmaste göra det, det är nästan som att man står där bredvid. Sjukt häftigt.

Har ni mycket kontakt?

– När det funkar, han har ett tajt schema såklart. Jag har messat honom en hel del under slutspelet, peppat, önskat lycka till och sagt åt honom att hålla fokus och inte stressa upp sig. Det har varit häftigt att följa.

Hur skulle du sammanfatta hans resa fram till guldet?

– Det har varit upp och ner, absolut. Han har blivit väldigt bra på att hantera motgångarna, och det är jag stolt över. Uthålligheten, och schemat – att spela hundra matcher på en säsong är galet. Sjukt coolt att se.

Det mentala är nästan en “egen match” i proffshockeyn idag. Hur ser du på det?

– Att hålla sig frisk på och utanför isen och ta hand om kroppen är en stor grej. Är kroppen i form håller man sig förhoppningsvis skadefri, och blir man skadad blir det mentala bara tuffare. Att hålla huvudet starkt och ha ventiler är jätteviktigt – nära vänner, familj, en idrottspsykolog, vad det än är. Allt är bra resurser.

Vi har exempelvis den svenska målvakten Linus Ullmark som berättade om mental ohälsa den här säsongen. Skulle du säga att det fortfarande är tabu att prata om det?

– Det börjar absolut bli vanligare. Med sociala medier och allt som lyfts kring psykisk hälsa tror jag det bara blir mer öppet med åren. Och det är viktigt, för mår man inte bra i huvudet är det extremt svårt att prestera. En stor del är att hålla sig glad och göra saker man gillar utanför rinken. Man måste få njuta av livet.

Hur gör du själv för att hålla huvudet starkt och det mentala i balans?

– Jag står min mamma och min bror väldigt nära, och jag har en fantastisk tjej som stöttar mig. Sedan har jag jobbat med en idrottspsykolog genom åren – Josh Hoetmer, han är grym. Han har jag jobbat med sedan jag spelade med mitt juniorlag i Saskatoon och har även involverad i Kanadas JVM-lag. Jag älskar gänget jag vuxit upp med som stöttat mig. De blir extra viktiga nu när jag byter miljö igen.

Så, hur gick det egentligen till när Björklöven kom in i bilden?

– Min agent hörde av sig och sa att han hade ett intresserat lag. Sedan fick jag kontakt med dem och pratade med Per – ursäkta om jag säger fel, P-E-R. Vi bollade fram och tillbaka lite. Jag tror det blir en jättebra match. Jag är otroligt tacksam för chansen och taggad på att komma dit, dra igång, träffa alla och ta nästa kliv i karriären. Jag vill åka över och göra allt jag kan för att lysa upp det, få ett grymt år och hjälpa laget vinna – och njuta av hela grejen.

Tror du att det blir lättare att ställa om till svensk hockey efter ett år i Tjeckien?

– Svårt att säga, jag har faktiskt inte tänkt så mycket på det. Det galna med tjeckiska ligan är att det finns stora isar, små isar och några mittemellan – väldigt ovanligt. Jag har aldrig varit någonstans där det är så. Men själva omställningen vet jag inte riktigt, jag tror det blir grymt. Jag gillar att spela med mycket fart, så jag känner att det gynnar mig, och att skapa ytor med pucken. Jag är taggad.

Vad fällde till slut avgörandet?

– Att tänka långsiktigt på karriären. Och till och med igår kväll, när jag satt och såg NHL-matchen – jag vill fortfarande vinna en Stanley Cup och spela i NHL. Jag vet att om jag åker över och får ett grymt år kan det öppna fler dörrar, och man vet aldrig vad som händer sedan. Det är det långsiktiga målet. På kort sikt vill jag bara åka dit jag ska, och jag är supertacksam att det blev Sverige.

Gjorde du egen research om svenska ligan? Du har ju spelat med många svenskar.

– Jag har faktiskt aldrig träffat en otrevlig svensk. Jag har många nära polare som spelar eller har spelat i Sverige, och så fort jag skrivit på messade ett par stycken: “Vad sjukt, vi måste ta en middag.” Jag har bara hört grymma saker om ligan och alla lagen. Riktigt taggad.

Du spelade med William Eklund och Magnus Chrona i San Jose. Hur var det?

– Två grymma killar och spelare. Vi var faktiskt kedjekamrater ett tag. Eklund är stenstark i de små ytorna, en otroligt smart spelare som gör alla runt sig bättre och är jättelätt att spela med. Utanför isen är han också en grym kille – en på miljonen, gillar att ha kul och skämta och hålla det lätt.

Vilken svensk kompis messade först när du skrev på?

– Jag tror det var Jacob Pettersson. Han skrev: “Robbie, vi måste ta en middag när du kommer till Göteborg.” Jag svarade direkt: absolut. Och så messade Magnus Chrona – han och jag står varandra väldigt nära. Han är också taggad, han var precis i Nordamerika o