– Pappa jobbade på bensinmack, och på den tiden slog man ju in saker manuellt i kassan. Farsan var fenomenal på att plussa ihop varorna i huvudet och slog bara in slutsumman. Han tyckte nog att det var roligt och kände ett behov av att få utmana sig själv matematiskt, trots att han bara gått 7-årig folkskola. Om han hade fått läsa mer matte hade han nog kunnat bli riktigt bra, berättar Patrik Norqvist, och fortsätter:
– För min del i skolan märkte jag att jag var bland de sämsta på att läsa, men bäst i klassen på matte. När du får beröm och känner att det här är jag bra på – då väcks ett intresse av sig själv.
När jag började fanns det en enda civilingenjörsutbildning på hela universitetet, en enda klass.
Första kullen civilingenjörer
Efter grundskola på Rödängsskolan, Grisbackaskolan och Grubbeskolan väntade det som då var fyra år tekniskt gymnasium, för att bli gymnasieingenjör. Patrik hade egentligen tänkt bli gymnasielärare i matte och fysik, men intaget gjordes bara vartannat år. Efter lumpen valde han i stället att börja läsa teknisk fysik – som en del av den första kullen civilingenjörsstudenter vid Umeå universitet 1988.
– När jag började fanns det en enda civilingenjörsutbildning på hela universitetet, en enda klass. Jag tror att vi var 29 i klassen, så det fanns 29 civilingenjörer totalt på Umeå universitet när jag pluggade första året. Vi fick starta upp allt, som vad det skulle vara för overaller och välja färger på teknologmössorna.
Till en början hade Patrik Norqvist ingen tanke på vare sig forskarutbildning eller att fördjupa sig i rymdämnet. Men så hörde en lärare av sig och berättade att det skulle skjutas upp en ny svensk satellit, Freja, och att det behövdes en doktorand som kunde analysera satellitdata.
– Då började jag tänka: “doktor i fysik… det lät ju fan coolt”. Jag blev såld på det, och det gick väldigt fort från första frågan tills jag hade bestämt mig. Det har jag inte ångrat.
Brinner för att lära ut
1998 avlade Patrik Norqvist doktorsexamen i rymdfysik. Längtan efter att lära ut brann fortfarande stark, och sedan 2001 är han lektor vid Umeå universitet med undervisning som huvuduppgift. Genom åren har tusentals studenter passerat hans föreläsningssalar.
– Jag upplever att en del forskare ser undervisning nästan som ett straff, något som hindrar en från att forska. Men jag tycker att det finns en härlig utmaning i att formulera något på ett begripligt sätt så att andra ska förstå. Det är en tvåstegsraket; först måste du förstå det riktigt bra själv, för att sedan kunna förenkla och lära ut det.
Att undervisa studenter vid Tekniskt-naturvetenskapligt basår, som ger behörighet i biologi, fysik, kemi och matematik, ligger honom särskilt varmt om hjärtat. Han har fått följa studenter från de första trevande fysikkurserna, till civilingenjörsexamen och sedan doktorsavhandlingar i fysik.
– De kan höra av sig och berätta att jag haft dem som student för tio år sedan på basåret, och nu doktorerar de i fysik, och det hade de inte gjort om inte jag undervisat dem. De kanske inte kunde tro att fysik ens var kul, “men du visade mig att det är det”, har de sagt. Det är så häftigt. Jag har då lärt den personen motsvarigheten till att gå, och nu har den sprungit ett maratonlopp. Jag har fyra doktorsavhandlingar av gamla studenter hemma i bokhyllan, berättar Patrik.
Rymdfysikern Patrik Norqvist berättar sin livshistoria, och svarar på roliga fysikfrågor, i sitt sommarprat i P1.
BildMattias Pettersson
Fysikshowen som tände gnistan
Patrik Norqvist är numera ett känt ansikte från tv. Själv framhåller han två viktiga startskott; det ena när han som nybliven doktorand fick se sin första fysikshow, med spektakulära experiment där humor och pedagogik blandades.
– Då tänkte jag “fasen vad coolt, det där vill jag också göra”. Efter det började jag åka runt som doktorand på skolor och hålla populärvetenskapliga shower. Jag hade chefer som tyckte det där var jättebra också, för vi behövde ju få fler intresserade av ämnet.
I samband med arrangemanget Fysikdagarna 2005 tog Patrik och kollegan Krister Wiklund fram en populärvetenskaplig föreläsning åt universitetet under namnet Hollywoodfysik, där de förklarade till exempel vilka fysiklagar man bryter mot i filmernas stuntscener. Konceptet lockade tittare och spreds till redaktionella medier.
– Precis i den vevan kontaktade Filip och Fredrik mig, de hade väl sett det där, och efter det blev jag en av experterna i Boston Tea Party. Efter det har det rullat på.
Boston Tea Party var ett infotainmentprogram som sändes 2007–2010 på Kanal 5 och fick stort genomslag, särskilt bland unga tittare. Sedan dess har Patrik Norqvist varit regelbunden expert i tv och tidningar och medverkat i allt från Fråga Lund till Sommarlov och Hela Sverige bakar, och återkommande i Nyhetsmorgon.
Det har gått från en selfie i månaden till tio om dagen. Går jag ut och promenerar någonstans ropar folk grattis och vill ta bilder med mig.
Gick segrande ur Förrädarna
Vi avbryts i vårt samtal av en manlig student som kommer fram till Patrik där vi sitter i Lindellhallen.
– Hej, ursäkta att jag stör. Jag ville bara säga; riktigt bra spelat i Förrädarna. Får man ta en bild?
Det går bra – en selfie tas.
Förrädarna, ja. Efter Patrik Norqvist
–
Läs mer https://www.umu.se/reportage/patrik-norqvist-tog-fysiken-fran-forelasningssalen-till-tv-rutan-/
2026-07-20
Kamikazetipset 2.0: Så slutar SHL 26/27 - aftonbladet.seBILJETTSLÄPP: Brynäs IF – IF Björklöven - hockeyettan.se
BILJETTSLÄPP: Brynäs IF – IF Björklöven - hockeyettan.se