SDHL:s vägval är modigt – men märkligt

SDHL har valt en ny väg.Kanske kan det locka en ny publik – eller så blir det bara ännu ett kvitto på hur oattraktiv ligan är. Luleå har länge varit en maktfaktor på damsidan och har dominerat i högsta serien de senaste säsongerna.

Ifjol fick vi slutligen ett nytt mästarlag och frågan många nu ställer sig är huruvida Luleås dynasti är över och om vi har fått ett maktskifte i svensk hockey.

Men det finns större och viktigare frågor än så att fundera över.

Sedan PWHL:s uppstart i Nordamerika har vi sett hur svensk damhockey förändrats. De bästa spelarna har lämnat den svenska isen för att få chansen under riktiga elitsatsningar. Där de kan få utbildning, exceptionella träningsmöjligheter och förutsättningar för att kunna satsa helhjärtat på sin elitkarriär.

Av 142 spelare i PWHL var fem spelare svenska den gångna säsongen.

Det är något vi som svenskar ska vara stolta över; att det på svensk mark producerats och förädlats talanger som nu, i dag, får vara med och skriva historia i Nordamerika och världens första proffsliga på damsidan.

Men samtidigt har PWHL börjat utarma den svenska produkten, som nu fallit i rankning.

SDHL har länge setts som världens bästa liga på damsidan och lockat de bästa, internationella spelarna. Så är det inte längre.

Trots den historiskt höga statusen har lagen och SDHL som liga under många år också kämpat med att attrahera publiken och öka intäkterna.

Det blir inte lättare nu, när de bästa spelarna i allt större utsträckning kommer spela på andra sidan Atlanten.

När Frölunda i våras säkrade SM-guldet gjorde man det framför historiska 8488 åskådare i Scandinavium. Det är en fantastisk siffra, men den är också ett undantag.

Den genomsnittliga publiksiffran under SDHL:s grundserie var 384 åskådare per match.

Det var alltså i snitt 384 personer som tog sig till arenorna för att se matcherna på plats i Sveriges högstaliga. I många fall var siffran under 100 och ibland till och med så låg som under 50.

Visst, siffran har sakta men säkert ökat de senaste åren, men ligan och klubbarna har enorma utmaningar här, samtidigt som man som tidigare nämnt, inte längre förfarar över världens bästa spelare.

Och nu har man också valt att lämna de traditionella medieplattformarna och distributörerna för att sända sina matcher via Youtube.

Det är ett väldigt vågat steg.

Det är piggt, modernt och spännande och kanske kan det locka en ny, bredare publik.

Annons