Tillbaka efter nästan fyra månader

Efter 32 matchers frånvaro fick Jacob Olofsson äntligen stiga ut på isen i Winpos arena igen när Björklöven besegrade Tingsryd med 2–0. – Det var väldigt häftigt, säger centern om återkomsten. Emma Klöfver emma.klofver@sportnu.se Den 14 oktober fick Jacob Olofsson lämna isen efter att ha fått en klubba i ansiktet mot just Tingsryd. Dagen efter uttalade sig sportchef Per Kenttä om skadan och sa att han hoppades att den skulle vara kortvarig. Det skulle dock bli allt annat än kortvarigt, hjärnskakningen höll honom borta från hockeyn i tre och en halv månad. Men på onsdagen fick han så göra comeback, mot just Tingsryd, framför Lövensupportrarna. – Man har suttit alldeles för länge på läktaren så det var skönt och ta del av det på isen. Det blir något helt annat när man har dem med sig på isen så det var väldigt häftigt. Jag längtar tills imorgon (läs fredag) då det förmodligen blir fullsatt. Det kommer vara en jäkla upplevelse och det längtar man till, säger Olofsson. Både Jacob Olofsson och huvudtränare Viktor Stråhle blev positivt överraskad över hur bra flås och ork som fanns efter den långa frånvaron. – Jag kände mig faktiskt piggare än jag trodde, det är skönt att man ändå orkar. Sedan är det klart att tajming och allt det kommer att ta sin tid, men det är viktigare att man får upp flåset och att man orkar med så det var bra, säger Olofsson. Jacob Olofsson var bland de sista av från isen efter träningen. När Stråhle hade avslutat den ordinarie träningen körde Olofsson ungefär 30 minuter till. – Det var ganska positivt att han orkade spela 13 minuter, det var väl 3 minuter längre än vi tänkte, men det var också för att han såg pigg ut. Vi får se om det blir "backfire" imorgon och om vi får spela honom mindre då för att hålla skärpan uppe, det vet jag inte. Nu får han åka lite extra skridskor och komma igång så får vi se vart han är i morgon, om han är på 5 min eller 15. Det är svårt att svara på, men vi kommer att matcha honom så att han bidrar till laget de minuter han spelar, säger Viktor Stråhle. Han säger att både Olofsson och Fredric Andersson har en bit tillbaka till full form och att det gäller att ha tålamod med båda spelarna. – Vi kommer skynda långsamt och hitta en väg som fungerar. Det är samma med Freddan, han är också med och åker (extra) fortfarande. Han ligger efter och får jobba hårdare för att komma upp till den nivån hela tiden och för att orka spela när det gäller som mest sen, säger Stråhle. Jacob Olofsson känner också att det är viktigt att inte förivra sig utan ha tålamod och låta formen komma i lugn och ro. – Det var nästan fyra månader sedan jag spelade match och de har 32 matcher mer i kroppen de flesta. Det kommer ta några matcher innan man är inne i gameface och med tajming och så kommer det att ta sin tid. Det är nog bra att man inte går ut för hårt så att man tappar självförtroendet för att man inte orkar med utan tålamod i starten är viktigt i längden, säger han. Förutom det rent fysiska är det tajmingen och själva hockeyinstinkten som bara kan komma genom att spela match som han saknar. – Detaljer hit och dit kommer att komma, där är jag inte orolig. Det är mer att få flåset till hundra igen, det är det viktiga, säger han. Har du någon målbild när du vill vara tillbaka 100 procent? – Det blir mycket hårdträning fram till slutspelet och jag siktar på att vara mitt bästa jag när slutspelet startar. Alexander Wiklund var tillbaka på isen i matchen mot Tingsryd. En annan som fick göra comeback var Alexander Wiklund som skadades på träningen för snart tre veckor sedan. – Jag har mest tränat på egen hand så det var skönt att få en match i benen så man får börja komma tillbaka på riktigt. Det var ju inte jättelänge jag var borta, men man blir fort rostig ändå. Jag fick väl ha en träning med laget innan jag var tillbaka så det var skönt att få den matchen gjord, säger Alexander Wiklund. Varför han var borta vill han inte svara på, men säger att han nu är helt återställd. Han tycker dock inte att han har tappat speciellt mycket form under frånvaron. – Det är mer känslan som man har när man är inne i matchrutin... Då sitter det där, nu får man tänka lite mer och jobba lite mer för att komma i rätt position och så vidare. Men det är väl de små grejerna, men jag tycker ändå att det gick okej med tanke på situationen, säger han.