“Finns en titel att försvara!”

Alexander Nilsson, journalist hockeynews.se, skriver om 0,003 %, avancerade uträkningar, magkänsla, allsvenska intresset och tankarna inför kommande vinter. “Hej! Då kör vi tippning inför fredagens matcher. Som vanligt inga kryss utan bara vinnare”.Under ett par säsongers tid har det med jämna mellanrum ramlat in ett mail från redaktör Jonas Gustavsson som inletts på sättet ovan. Ämnesraden har oftast varit i stil med “TIPPNING” och allting har handlat om den så kallade expertpanel som inför varje allsvensk omgång gnuggar sina geniknölar och försöker förutspå vinnarna i matcherna som väntar.Den stora frågan är vem som egentligen kan tituleras som expert, jag själv skulle inte placera in mig i det facket, men förra säsongen avslutades i alla fall med att jag var den av de betrodda som haft flest rätt under säsongens gång. Detta precis före min käre kollega på HockeyNews.se, Mattias Ek som jag besegrade med massiva 0,003% som dagen innan julafton hade ledningen i ligan med omkring 0,02% före mig och en bit in i februari ökat på till 0,7%.Och det är av den anledningen redaktör Gustavsson gett mig detta utrymme.Det finns egentligen inga hemligheter eller avancerade uträkningar bakom förra säsongens tippningssuccé. Jag skulle ljuga om jag sa att man inför varje omgång lusläst spalterna om alla 14 lag utan många gånger har tips lämnats in på ren magkänsla.Någonstans tror jag dock att den absolut största anledningen till framgångarna är att man genom åren sett jag vet inte hur många matcher i ligan. Född och uppvuxen i Timrå blev det naturligt att det blev till Timrå Isstadion, Sydkraft Arena eller Eon arena man begav sig för att se på ishockey, speciellt då pappa tog med mig till “hallen” långt innan jag fyllt ett år. Då spelades det, som det gör nu, ishockey på högsta svenska nivå men bara en kvart, om ens det, bort med bil fanns Sundsvall Hockey som huserade i HockeyAllsvenskans olika former i klassiska Gärdehov.När jag själv sedan bytte klubb som spelare från Timrå till just Sundsvall blev det naturligt att man spanade in A-lagets matcher. Under min sista säsong som aktiv åkte representationslaget ur HockeyAllsvenskan och i samma veva la jag mina skridskor på hyllan och slog mig in på journalistyrket på lokaltidningen Dagbladet i Sundsvall under början av sommaren 2012.Ett år senare ramlade även Timrå ur högsta serien och det blev därmed än mer naturligt att följa HockeyAllsvenskan, då mycket av ens yrkesroll kom att kretsa kring ishockeyn med tanke på min bakgrund. Efter att ha gjort ett par år på både Dagbladet och Sundsvalls Tidning hann jag med en sväng på SportExpressen innan jag var tillbaka i koncernen som då hette Mittmeida.Hösten 2019 hoppade jag på HockeyNews.se-tåget och då det förutom Timrå även fanns allsvenska topplag i form av Modo och Björklöven i relativ närhet minskade inte intresset för ligan när jag gick från ett lokalt till ett nationellt perspektiv. Den säsongens avslutades ju som bekant med att pandemin slog till, men jag är fortsatt övertygad om att både Björklöven och Modo tagit steget upp i SHL om säsongen slutförts.Efterföljande säsong blev Timrås återtåg till SHL en stor grej och många gånger var jag ensam skrivande journalist på plats i det som då hette NHC Arena för att samla in material kring både hemma- och bortalag. Lägg därtill alla timmar vid skrivbordet som redaktör och man hinner snabbt upp i en hiskelig massa allsvenska timmar under en säsong. Kokar man ned alla dessa år och alla dessa matcher, blandar med magkänsla och toppar med en stor portion tur så kan en säsong sluta med seger i tippningsligan före en kollega med 0,003%.Och även fokuset under föregående säsong skiftades mer mot på plats bevakning av SHL-matcher i och med den geografiska närheten till Timrå fortsatte de allsvenska matcherna att bevakas och studeras, samtalen med spelare, ledare och fans kring lagen i ligan fortsatte och jag vill aldrig släppa taget om ligan som kan bjuda på det oväntade i form av både deltagande lag och resultat. Jag menar, hur galet intressant kommer det inte bli nästa säsong med förväntade topplag som Björklöven, Brynäs och Djurgården, med storsatsande Västerås som lurar i vassen och notoriskt starka lag som Mora och BIK Karlskoga därbakom?Och då har vi inte ens börjat prata om den undre halvan av tabellen, som jag förutspår kommer bli ett jäkla getingbo – och har HockeyAllsvenskan lärt oss något genom åren är det att det alltid är ett lag som överraskar positivt och minst ett lag som överraskar i negativ bemärkelse…Det sägs ju att man borde sluta när man är på topp, men här är det inte aktuellt för att lägga tippandet på hyllan – det finns en titel att försvara.Och det finns givetvis mängder av texter att skriva för HockeyNews.se.