På det har Emma Söderberg i allra högsta grad visat att hon varit en av världens bästa målvakter i flera VM-turneringar, så även i våras.
Men nu flyttar hon hem till Sverige efter sju år.
– Jag har trivts jättebra där borta. Men på sju år missar man ändå mycket här hemma… jag har känt mig redo att komma hem och nu känns det som jättebra tajming.
Att det blev en flytt hem till Sverige kom som en överraskning.
Söderberg väljer dessutom att flytta till Stockholm för spel i SDE från de norra förorterna. Klubben som först på senare år etablerat sig på allvar i högsta serien och i våras nådde sin största framgång någonsin i och med SM-semifinalavancemanget.
– SDE tagit stora kliv som förening de senaste åren, sen såg man vad Peter Elander gjorde när han klev in förra året också, säger hon.
Därmed stod det också klart att det inte blev någon flytt hem till Örnsköldsvik, där hon är född uppvuxen. Hon ska då, för första gången i Sverige, representera en annan klubb än Modo som hon slog igenom i och spelade fyra A-lagssäsonger för.
– Jag trivs väldigt bra i Stockholm, så en sån bit spelar också in. Sen har SDE som sagt gjort en bra resa som jag vill bidra till, säger landslagsstjärnan
”Speciella känslor till Modo”
Hon fortsätter:
– Men det är självklart väldigt många speciella känslor till Modo. Jag spelade väl sju år inom föreningen innan jag flyttade till college… det är mycket som väger in i ett beslut.
Nu kan hon summera sju år i Nordamerika, först fem år i collegeligan med University of Minnesota-Duluth och sedan två år i PWHL med Boston.
– Jag är ändå nöjd med resan jag gjort. När jag kom över på college så var det inte det enklaste de första två åren. Men jag är väldigt glad för att jag stannade kvar och kämpade igenom det. De tre sista åren spelade jag nästan alla matcher och fick jättemycket förtroende. Det känns som att det är då jag fick mitt egna genombrott eller vad man ska säga.
Söderberg har gjort fyra VM och ett OS redan.
Foto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅN
Söderberg fortsätter:
– Tack vare det öppnades möjligheterna dels för att ta mig in i landslaget och sen även för att ta klivet till PWHL. Om jag inte hade haft de möjligheterna att utvecklas där, så hade jag inte varit där jag är idag.